Matchreferat

Kommit till mitten av september, en stor fördel är att sommarens kvalmighet har bytts ut mot klara friska vindar. Detta innebär för oss sanna fotbollsälskare att man ser spelare som kan löpa i princip en hel match utan att bli ordentligt trötta. Våra stolta Baifare kommer i alla fall in på planen i god tid, alla är uppställda och tända, till och med gamlingarna är heta och fortfarande solbrända efter sommarens regn, vad händer då, ? Var är domaren? Som en sann riddare med pipan i högsta hugg kommer en koloss till domare till Hagaborg exakt klockan 15 och sätter igång matchen, nervös inledning då publiken bjuds på felpass efter felpass. Min gode vän tycker att vi bör gå hem...

Men så lätt ger vi oss inte, alla vet vad Niklas och Tobias går för på topp- och precis som ett fint vin blir dem bara bättre ju längre matchen pågår. Lillis arvtagare (Niklas) när det gäller speed löpte igenom Sants backar gång på gång och det var nu bara en tidsfråga innan matchen hade tippat över till vår fördel.

Trög första halvlek, men i andra började våra unga krigare visa att BAIF inte är ett dussingäng utan ett lag som i princip lekte med dem stora skojarna i Sigfrid. Målen bara rullar in och när en i motståndarlaget blir utvisad så känns matchen klar. Matchen känns ännu mer vunnen när vår egen Barbados – kille vid namn Lillis dyker upp, (som vanligt slips, solbränd, stekare helt enkelt) Vilket inhopp, alla som såg matchen vet vad jag talar om. 4-1 till BAIF. Det var tvåsiffrigt. Men borde kanske ha blivit tresiffrigt då vi hade cirka 28 solklara målchanser.

Dagens citat ” du är så jävla dålig domare” – "du måste träna mer, du är ju så jävla dålig" svarar Stockholmskolossen.