Baifare i Rostock av Mats Blomqvist 041208
Svensk måltorka & tysk reggae, 27-28 November 2004
03.30
hade någon ställt väckarklockan på denna morgon.
Jag undrade vad det var för någon tok, och tog mig själv
ur sängen först en halv timme senare. Men Karl-Johan med hustru
är ju inte kända för att vara sena, så kl. 04.29
var det bara att kvickt bre de sista brödbitarna till färdkosten
och springa ut till den väntande bilen.
Väl i bilen bestämde jag mig, klok som man är, för
att sova igen, och vaknade sedan i Trelleborg där färjan väntade
på oss. När vi till slut lyckades hitta och samla ihop alla
bilarna i Baif-sällskapet kunde vi embarkera båten som lugnt
och fint skulle ta oss till Rostock. Men det blev allt annat än lugnt
och fint. Skulle man röra sig på färjan fick man se till
att man hade något att hålla sig i. Många var dom som
tillbringade stora delar av resan på toaletten. Medan andra lyssnade
till goda råd från erfarna busschaufförer, och tillbringade
båtresan liggandes på golvet.
När vi sedan äntligen var framme i Rostock efter tre timmar
till havs visade vår egen reseledare Mattias Andersson oss vägen
till Hotell Sonne, där vi skulle bo. När alla hade installerat
sig, samlades vi kl. 14.00 vid receptionen för att i samlad tropp
ta oss till Ostseestadion. 
Väl
i receptionen möttes man av Baifs kanske största levande legend:
Stefan ”Stisse” Lundström! Med drygt 500 matcher i Baif
är han ett aktat namn.
Han är sedan några år tillbaka bosatt i Tyskland, och
han skulle därför försöka leda oss genom Rostocks
lokaltrafik fram till arenan. Många var vi som var skeptiska då
”Stisse” valde att inte ta den första spårvagnen
som innehöll ett stort antal Hansa Rostock- supportrar, för
att istället ta nästa spårvagn där man ej kunde skymta
någon blå-vit halsduk. När vi väl steg av vagnen
lyckades vi hitta en vänlig tysk skäl som visade oss gångvägen
mot arena. Lyckan blev inte mindre bland vissa då vi upptäckte
att varukedjan ALDI låg längs denna väg. Därmed var
det flera av oss som blev uppfriskade innan matchstart.
När
vi sedan var framme vid Ostseestadion letade vi upp våra platser
i en mycket fin, men dock halvfull, arena för att uppleva matchen
Hansa Rostock – Bayer Leverkusen i en festlig Bundesliga. Det var
en lite småkylig novemberdag. Vissa försökte hålla
värmen genom att heja fram Hansa Rostock, andra hittade Glühwein
att värma sig med. Vilket som funkade bäst kan man ju fråga
Micke o Kim om.
I vilket fall var stämningen hög, och Hansa-fansen hoppades
på säsongens första hemmaseger. Med fyra svenskar i startelvan
kunde man lätt tro att så skulle bli fallet, men det gick som
vanligt för Rostock, 2-0 till Leverkusen. Även om man inte kan
påstå att Allbäck hade sin bästa dag var det en
trevlig match där det bästa och mest effektiva laget vann.
Medan
de flesta av oss efter matchen tog första spårvagn raka vägen
till hotellet, gick en något mindre grupp, med Jonathan Sigvardsson
och Johan Borg i spetsen, runt halva stan för att hitta en öppen
butik som sålde alkoholhaltiga drycker. När de tillslut hade
lyckats med sitt uppdrag blev det som sig bör en lugnare förfest
bland hotellrummen innan hela gruppen följde Kent till Alex Restaurang.
Där blev vi serverad mycket fin mat, och jag kan varmt rekommendera
deras Zigenarschnitzel. Vi hann också med att överrösta
den höga musiken när vi sjöng för Baifs egna mittfältsstrateg
Mikael Nilsson, som fyllde år denna dag. Kvällen fortsatte
sedan i samma goda stämning där det ena tomteblosset efter det
andra tändes.
När sedan de flesta bestämt sig för att gå tillbaka
till hotellet var vi några få tappra kvar som tänkte
förgylla kvällen med det hysteriska nattlivet i Rostock. Men
att det sedan dansades reggae ända in på småtimmarna
i den tyska kulturnatten är en annan historia.
På söndagsmorgonen var man uppe med tuppen för att inte
gå miste om hotellfrukosten. När vi hade avnjutit den gjorde
vi oss färdiga för att gå på Rostocks berömda
julmarknad som hade startat denna helg. Där kunde man flera gånger
om hitta allt man behövde för att fira en äkta tysk jul.
Det fanns också ett svenskt stånd där det serverades
glögg med rom, och det är alltid väldigt uppskattat när
Baif kommer på besök.
Det var sedan dags för hemfärd och vi får väl erkänna
att bilarna var betydligt tyngre lastade när de lämnade landet
än var de var när resan påbörjades.
Då har jag bara kvar att tacka alla inblandade för en mycket
trevlig resa, och hoppas att man får uppleva fler resor av liknade
slag i framtiden. Ett extra tack till Kent Johansson och Mattias Andersson
som var de största researrangörerna.
Mats Blomqvist
Tillbaka | Se bildgalleriet från resan