Baifs bröder del 1 - 2, 030722
Del 1
Jag
ser en bild av BAIF:s trippelbrödrapar på hemsidan efter segern
mot Norra Tång. Det är inte första gången BAIF bröder
gör succé, eller låter sig omtalas och inte minst i
pressen.
Dagens bröder i BAIF har egna kommentarer om sig själva och
självförtroendet verkar vara bra. Snabbe forwarden Jimmy Johansson
påminner mig om James Dean, en ung rebell, en jätte, öster
om Gökalund. Broder Kim verkar vara en riktig gourmet och njuter
av vad naturen kan ge. Pappa Tomas kan lugnt ligga i hängmattan och
läsa boken ”Den gamle och havet” av Hemingway när
de spelar fotboll.
Beträffande bröderna Blomqvist är det säkert bäst
att inte skriva något alls i fall något skulle bli fel. För
att ha fel är ett okänt begrepp för dem. De har säkert
tittat på Tom Cruise, när han göra sin loopar bland molnen
i filmen Top Gun, vilken förmodligen ingår i pappa Anders utbildningsarsenal!
Tredje brödraparet Andersson är nog inflyttade i ungdomsåren.
När Andreas upptäckte Bergkvara-grabbarnas skönhet fick
han bygga upp sitt eget självförtroende med en egen slogan om
sin skönhet. Som ung tidningsförsäljare av kvällsposten
var det säkert en bra träning för självförtroendet.
Broder Mattias är nog mer avvaktande och ser sig noga för innan
han sätter sitt 11 meters skott.
Om
man flyttar lätt med datamusen över denna vackra bild så
står det Idensjö och det är väl vad som komma skall.
Innan Andreas sålde Kvällsposten och Mediabruset blev allt
för starkt kunde tidningen Arbetet överleva. Byns lokale tidningsförsäljare
på 60-talet av 
denna söndagstidning var Börje Karlsson.
En trevlig ung man som för övrigt har en son som spelar på
Torshammar och heter Johan Olsson.
Bröderna Holgersson
Det har funnits flera Holgerssons bröder i lagets historia. Under
60-talet var det Einar och Gunnar Holgersson som representerade laget.
Det var de enda bröderna som var med och spelade vid uppflyttningarna
1963 och 1966. Gunnar som var försvarspelare gjorde många matcher
för laget, över 700 matcher. Bagerianställd, stark i kroppen
och oöm spred han skräck bland många forwards i motståndarlaget.
Broder Einar, var kedjespelare med vaggande spelstil och med en fin blick
för spelet. Einar Holgersson kallades för ”Läcke”
av någon anledning.
Sandqvist´s bageri efterträdare
Klockan är 6 på morgonen och solen har börjat värma.
Det bakas bröd till bygdens affärer. En morgontrött 14-årig
yngling skrapar plåt eftersom plåtmaskinen är sönder,
vilket den alltid var. Två bagare står mittemot varandra och
plattar till brödkakorna. En heter Alf Arklind och är renlevnadsman
och stor BAIF–supporter. Han har en näsduk över huvudet
och har själv spelat för kustgänget som vänsterytter
långt innan 1964. Han pratar fotboll med yrkeskollegan som heter
Gustav Bergqvist och spelar fotboll för laget. Han är en skicklig
arbetsman och arbetar snabbt och effektivt. Gustav spelar nu fotboll i
BAIF samtidigt som han är fotbollsdomare. Han spelar på de
flesta platserna i laget. Arbetet med ständigt tidigt morgonarbete
gjorde att det inte fanns några utrymmen för nöjen. Som
nyfiken 14-åring frågade jag honom någon gång:”
Gustav ska du inte ut och träffa fruntimmer i kväll”?
Gustav svarade: ”Sånt hinner man väl med”. Så
här många år efteråt kan jag bara konstatera att
han hann. Gustavs bror Gunnar var en stor ledarprofil i många år
samtidigt som han var affärsman på Grattes. Broder Allan var
en stor supporter till laget och yngsta brodern Sven spelade också
i unga år. I Bageriet arbetade också Ruth Stenberg och hon
hade bland annat två söner, Per och Börje.
Bröderna Stenberg
Börje spelade både i bilagan och i A–laget. Börje
var en teknisk fotbollsspelare En gång när Börje spelade
i A-laget skrev någon journalist ”Bra i Bergkvara var unge
och lovande Börje Stenberg” Till saken hör att Börje
vid det tillfället säkert var 30+. Det var säkert inte
Erik Väpnare eller Sven Axelsson (swax) som var idrottsreferent till
detta stycke och troligen inte Bengt Svensson heller.
Broder Per var tränare vid uppflyttningarna 1963, 1966, 1973. Per
gick i unga år till Kalmar FF och har än i dag en plats på
deras maratonlista över antalet spelade matcher (runt 40:e plats).
Vid tidigt 60-tal gick han tillbaka till Bergkvara och bidrog till lagets
framgångar. Ett tag var han även tränare i Virserum? Som
äldre gick han tillbaka till Kalmar FF och ledarna för Kalmar
(Folke Ellborg eller Bertil Agborg) fick försvara värvningen
av Pelle. I tidningarna stod det att de behövde Pelle på grund
av hans fysik som skulle ge de yngre motivation att träna mer. 1981
var han tränare för Kalmar Södra IF när de vann 6:an
Än i dag så spelar han motionsfotboll på Skyttis i Kalmar.
Som fotbollsspelare hade Pelle de flesta bra egenskaper en bra fotbollsspelare
ska ha och han var en bra ledare som spred mycket positiva vibrationer
omkring sig. Någon nickspecialist var han däremot inte. BAIF:s
största nickspecialist under denna tid spelade inte i A-laget, vanligtvis
inte i B-laget, utan i C-laget och hette Stig Karlberg.
Harald Jeansson´s plåtslageri
På denna arbetsplats så arbetade många av dåtidens
spelare som t.ex. Vajne Johansson, Karl-Erik Karlsson och Karl-Gustav
Andersson, samt bröderna Jeansson och deras far Harald som var mycket
idrottsintresserad.
Bröderna Jeansson
Stig spelade för BAIF under största delen av 60-talet.
Han var en säker pålitligt back som förblev laget trogen
under hela sin karriär. Han fanns nog också på plats
när Bergkvara spelade ishockey mot Torsås vid Bergkvara folkskola,
där nu tennisplanerna ligger. Stig var med vid båda seriesegrarna
1963 och -66.
Broder Bengt var också en period i Kalmar FF i unga för att
återvända till BAIF när Pelle varit tränare några
år. Bengt spelade som forward. Han var en idrottens allkonstnär.
Ibland hoppade han stav på B-plan där det fanns en stavhoppsgrop.
Lika elegant kastade han spjutet på Hagaborg, nästan lika långt
som en aktiv friidrottare. Hans teknik med bollen var av yppersta klass.
Bröderna från Trekanten
Det var väldigt imponerande och spännande för en ungdom
när det blev invigning av Konsum I Bergkvara.(Gamla turistbyrån
eller Maggans fik) Det var filmförevisning i källarlokalen med
tecknad film. Kreatören för detta arrangemang var Bo Nilsson
som också spelade fotboll och genast tog en plats i BAIF:s representationslag
efter ankomsten till byn. Han var verklig kämpe och var under många
år en av lagets strateger, medverkade vida båda uppflyttningarna
till 3:an, -66 och -73. Men inte nog med detta, han såg förmodligen
till att KFF förlorade sin dåvarande högerytter som var
Bosses bror och hette Rolf Nilsson. Med de meriterna blev han en utmärkt
förstärkning för laget. Rolf spelade bl.a. vid seriesegern
-73.
Bröderna Danielsson
Det tidiga 60–talets målvakt hette Roy Danielsson.
En av försvarsspelarna hette Rolf och det var hans bror och de var
uppfödda på Malmen. Dessa bröder var med vid lagets uppflyttning
till 5:an 1963. Rolf var försvarsspelare och vad jag kommer ihåg,
så bodde han långt från samhället när han
spelade fotboll. Jag tror han var tv-montör i Gamleby? Roy slutade
med målvaktsjobbet tidigt för studier och fick som ung forskare
göra en marinbiologisk resa till mycket kalla breddgrader? Men i
vilket fall som helst var de här båda Malmenbröderna ett
starkt inslag i dåtidens BAIF.
Bröderna Olsson
Det är klart att i en gammal fiskeort som Bergkvara fanns
och finns det även fiskarpojkar som kunde spela fotboll. Jag tänker
då på Verner och Stig Olsson bl.a. De spelade boll i BAIF
på 50 och tidigt 60–tal. Verner var försvarsrese och
var med uppflyttningen till 5:an 63. Stig var kedjespelare och tog även
ett stort ansvar för ungdomsverksamheten i klubben under 60–talet.
Conny förde sedan fotbollstraditionen vidare, men spelar nu mest
bridge, ett spel för den tävlingsinriktade.
Bröderna Johansson
En vanlig brödrakonstellation är målvakt och försvarare.
På gränsen mellan 60 och 70–tal dök Ellen och Evalds
pojkar upp i BAIF:s dress. Finns det fiskare, finns det ju även odalmän.
Storebror ”Tjoffe” blev burväktare och stod mellan stolparna
bl.a. 73. Hans söner ser nu till att bilar blir lagade och att man
får god mat i Bergkvara, inte minst på Dalskär. Lillebror
Thomas kom att göra många matcher för BAIF i försvarsleden
med obändig energi.
Del 2
Brödratrion som sprack
Ivan Åkesson och Bengt Persson var två fotbollsspelare
som kom till BAIF från Jämjö. Bengt Persson hade en bror,
Karl–Erik Persson som också lämnade Jämjö.
Han hade fräckheten att välja Torshammar som hemmaarena. Det
är ju klart att man inte får glömma den tuffa konkurrens
det var om forwardsplatserna i Bergkvara på den tiden.
Bröderna som fanns vid sidan om planen
För att en idrottsförening skall kunna fungera är det minst
lika viktigt att det finns människor som ideellt är engagerade.
Under en följd av många år var bröderna Liljegren
viktiga kuggar utanför fotbollsplanen. Jag tänker då främst
på Gösta Liljegren en legendarisk idrottsledare inom BAIF och
även hans bror Arne Liljegren som fortfarande finns vid sidan om.
En i A-laget och en i bilagan
Bröderna Gratte spelade i BAIF i början på 60–talet.
Dan spelade vänsterytter i a-laget och broder Håkan i bilagan.
Vägmästare Axelssons son Holger blev målvakt vid 60–talets
mitt och broder Evert spelade i bilagan som försvarare.
Bröderna Schantz var bröder som på olika sätt medverkade
inom föreningen Ulf och Jan som var ledare 1973:års lag.
Busschauffören Bernhard Karlsson hade två pojkar som också
spelade, Anders och Bertil Karlsson. Bertils son Robert finns att skåda
på Hagaborg idag.
Trippelbröder samtidigt, det fanns faktiskt, men de hade Norrvallen
som hemmaarena. Bröderna Lars-Åke, Sven-Olof och Ronny Karlsson,
det var en trojka som gjorde BK till ett stabilt div. 4 lag under ett
antal år, naturligtvis inte ensamma. Men Gullabo SK, med sina bröder
Reinholdsson är nog oslagbart?
Några företéelser i tiden
Damfotboll som elitidrott var i början av 60–talet
ett okänt begrepp. Inom en snar framtid skulle Öxabäck
bli ett känt begrepp, liksom Pia Sundhage och Anette Börjesson.
Skulle man se damer spela kunde man gå till Hagaborg och titta på
när damerna spelade mot herrarna. Torsten Magnusson och Theodor Pettersson
turades om att vakta målet för Bergkvara. Noteras kan att de
satt på en sågbock i målet. Herrarna hjälptes med
att vara gentlemän mot damerna, för att de som regel skulle
vinna med något mål. Nån enstaka herre med tävlingsinstinkt
kunde dock lätt bli irriterad. Tänk om någon suffragett
bevakat denna tillställning.
Cykeltävlingen Postgirot hade en föregångare som hette
6–dagars. Vid något tillfälle skulle cyklisterna passera
genom Bergkvara. Längs hela vägen stod ett pärlband av
människor för att beskåda denna mycket ovanliga företeelse.
Som förtrupp för cyklisterna körde en karavan med bilar
som bl.a. delade ut flaggor. Det fanns en yngling som tog ovanligt många
flaggor, han var ovanligt fräck! Den ynglingen hette Johnny Franzén
och var en ”bökig” Bergkvara-pojk, som äldre tog
han sig namnet ”Tusses okände bror”, men han blev först
riktigt nöjd när han blev Marcel Proust, fransk författare
som bl.a. skrev ”På spaning efter den tid som flytt”.
Marcel Proust föddes 1871 och gick ur tiden 1922.
www.Mensa
var ett okänt begrepp på 60-talet, men inte idag. Det är
bara 2% av landets befolkning som uppfyller kriterierna för att uppnå
denna nivå. Här är det Bergkvaraungdomar som tränar
sig inför framtida uppgifter, att bli en ny Einstein, fa´n
vet om de inte lyckades, ungdomarna som tränar med figuranpassning
är Börje Karlsson, Jan Ekelund, Tusse och Thomas Axelsson.
En stor del av dagens ungdom som växer upp är ju väl insatta
i datavärldens förträffliga möjligheter, det verkar
ju så även i Bergkvara. Bland 60–talets ungdomar i byn
valde många lärarjobbet, speciellt kring Nygatankvarteren.
En bit från Nygatankvarteren växte Eva och Harald´s son
Tommy upp, han skall ju leda vattenfestivalen detta år ser jag,
Berghagen skall ju lägga av nu, Anders Lundin, Björn Skifs och
Lotta Engberg är ju presumtiva kandidater. Varför inte ”Ingabo”,
men tag då bort ”Stockholm i mitt hjärta” och ersätt
den då med Olle Söderströms BAIF-låt istället.
Ett populärt hantverksjobb var rörmokare och flera av dem kom
till Kalmar och drillades av yrkesläraren Börje Söderqvist
på yrkesskolan. Kanske var förebilden Erik Fernström när
han rockade loss med Twist´n patricia, rörmokare som han var.
Johan Karlberg var en mycket lovande fotbollsspelare som ung, han kom
in på Skara scenskola och därför blev det helt andra arenor
för hans del. Sjömansskolan i Kalmar var ett annat attraktivt
forum för Bergkvara-ungdomar efter centralskolan i Torsås.
Busschauffören Ernst Ströms son Håkan valde den vägen.
Som klasskamrat fick han busschauffören Karl Grauffmans son Åke,
Jan Mattsson mötte också upp för samma studier. Men en
sjöman längtar hem och det är länge sedan de gick
iland. På senare år har ju dokusåpor gjort entré
i våra vardagsrum, och författaren Daniel Defoe har gett förebild
för en sådan, där en Bergkvara-flicka deltagit framgångsrikt.
För att hålla ungdomen sysselsatt på 60–talet placerades
det ut några bordtennisbord vid idrottsparken i Bergkvara där
vi kunde spela oorganiserat, men det fungerade bra. Tänk om någon
sagt att Bergkvara en gång i framtiden skall komma att spela i elitserien
för damer i bordtennis!!!
Det
kom en för dåtiden mycket radikal lärare i gymnastik till
Centralskolan i Torsås, han hette Wolf Wallström. Han ordnade
organiserad handbollsträning i gymnastiksalen, för att vi senare
skulle kunna spela mot lag från och Karlskrona och Kalmar bl.a.
Det var en som hade en naturlig fallenhet för sporten och det var
Thomas Eliasson.
En av de stora kultlåtarna var Stone´s ”satisfaction”
och när min far hörde den sa han ”Det är på
jordens sista tid”. Det var långt ifrån Gnesta-Kalle
och Calle Jularbo, men än lever jorden. Nu är de 60 och fortfarande
lika populära, jag undrar vad min far tänker där uppe på
sitt moln denna vecka, när de gästar Sverige. Han ser en lastbilskaravan
av 34 lastbilar från kontinenten på väg mot Skandinavien
med Jagger, Wood, Watts och Rickards och Johannes Brost som kuttersmycke
med allehanda tekniska innovationer.
Kenta och Stoffe blev ett känt begrepp genom Stefan Jarl. Hans trilogi
om modsen och dåtidens ungdomsrevolt. 1:a filmen hette ”Dom
kallar oss mods” och skulle följas av ytterligare 2, 73 och
93. Kenta kom 6:a i schlager-SM 1980 med ”Utan att fråga”.
Men innan han lämnade jordelivet fick han 1998 känna sig ”Just
idag är jag stark”. (inf.Aftonbladets 1900–talskrönika)
Det heter att ingenting är nytt under solen, därför slänger
jag pennan vid pankbron ikväll, för att inte bli alltför
tjatig. Ungefär som man sitter och metar och får upp liknande
fiskar hela tiden, men det är klart att skulle en guldfisk nappa
då kan ju ändra sig. En sådan guldfisk, skulle kunna
vara, fred på jorden, mat till människor eller så där
lagom egoistiskt div. 4 sydöstra.
Epilog
Den gången sommaren 64 när jag arbetade hos Sandqvist´s
eftert var det min uppgift att forsla brödet till busshållplatsen
för destination Kalmar ochKarlskrona.
En dag satt jag brödet på fel sida. En handlare söder
om Bergkvara ringde till Arklind och sa att inget bröd anlänt
till honom. En något arg Arklind frågade om jag satt brödet
på rätt sida. Vid kontroll uppdagades mitt misstag och jag
fick ta cykeln med fullastad kärra med bröd och cykla till affären
i Högaholm! Det händer att jag är där någon
gång ibland och hälsar på, det beror på att det
är min bror Tusse som bor där numera. Hans stora idol är
Benno Magnusson och aldrig har han varit så glad som 1983, då
han fick ge sin idol en flaska whisky som present!!!
Marcel
Klicka på bilderna för att se dem i större format.
Tillbaka