Grattes trappa, 040430
Grattes
trappa, nuvarande pizzahuset, var förr en samlingsplats för
några vuxna och framförallt för barn och unga. Man tittade
på trafiken som då liksom nu pendlade förbi från
norr till söder och tvärtom i en jämt sinande ström
av bilar, inte minst sommartid. Världen var ofantligt stor och man
undrade vad skulle alla dessa människor till och vad fanns på
dessa främmande platser som inte fanns i Bergkvara. Kom det sedan
en bilist med en utländsk nummerskylt, blev det ännu mer spännande.
Skrev man sedan bilnummer blev det en raritet bland bilnumren, eftersom
det var mest H–bilar som passerade.
Världen har krympt åtskilligt sedan den tiden. För många
unga Bergkvarapojkar på 60–talet var det ett mandomsprov efter
skolan att göra en vistelse på mekaniska fjädrar i Torsås
under längre och kortare tid under Stig Lundqvists ledning. Numera
kan BAIF snart kallas ”globetrotters” med flera spelare ute
i världens olika hörn på olika uppdrag. Förmodligen
är det inte grönare på andra gräsmattor och nu är
de hemma igen för en ny säsong, tack och lov. En spelare har
vandrat vid Kilimanjaros fötter. Någon annan har växlat
mellan Phuket och pudersnö. När snön smälter i Jukkasjärvi
återkommer ytterligare en.
I Sollefteå fanns en gång hundskola, jag vet inte om den finns
kvar, men där lär i alla fall finnas en BAIF-spelare. Från
Vetlanda återkommer en annan ung BAIF-veteran och det gör nog
inte ont för en BAIF–supporter. Segern i kommunmästerskapen
blev lite av en Pyrrusseger, då Blomqvist ännu inte gjort sin
årsdebut efter sitt benbrott. Tränare Nordenhem har nog samma
problem som Chelseas Ranieri inför denna säsongsupptakt, innan
allt är synkroniserat igen. Det är nog utan tvekan så
att Torsås kommuns Chelsea är Bergkvara AIF, sedan må
lagsympatierna för andra lag vara vilka de vill. BAIF har visserligen
ingen nyrik ryss, men de har Helge Pettersson och det är fasen så
mycket bättre.
Det är tur att Martin Johansson i Smedby har hållit ihop laget
via Internet, även om det strejkade en dag. Så det är
bara att hoppas att ”Ingabo” var chaufför den dagen och
inte Nordenhem så att han snabbt lämnade sysslolösheten.
Dagens BAIF:are verkar vara duktiga på att åka skidor och
framförallt utför. När Stenmark var i fokus och ”Tusse”
styrde någon buss i Alperna fick han höra ”Sverige har
världens bäste skidåkare och världens sämste”.
Fast det är klart, det gäller inte bara honom, det ligger nog
i generna.
Jag har med intresse läst Davids krönikor om olika fotbollsspelare
i Europa, Sverige och inte minst Bergkvara. I början på 60–talet
dök det upp en fotbollsspelare med en spelstil som var mycket ovanlig
för den svenska fotbollen och det var Roger Magnusson. Bror till
Benno, fostrad i Blomstermåla och sedan till Åtvidabergs FF.
Bländande teknik, kunde springa med bollen på nacken och mycket
mer. 1963(?) såg jag en match mellan ÅFF–Kalmar FF.
Roger var som vanligt högerytter och hade den blivande Gullaboåstränaren
och vänsterbacken Kjell Carlsson mot sig. Rogers uppvisning var för
en ung fotbollsälskare en otrolig upplevelse, han gjorde som han
ville med bollen. Men slutresultatet kommer säkert Kjell Carlsson
bäst ihåg, 3–2 till Kalmar FF. Som 13–åring
tyckte jag att han bara hade en överman och det var Staffan Lindberg
i BAIF, fast det är en annan sak, förstås. Roger blev
proffs i Juventus, men så blev det importstopp av utländska
spelare i Italien. Förmodligen för att höja standarden
på sitt eget landslag genom att låta de inhemska talangerna
ta plats i elitlagen, eftersom Italiens landslag hade en svacka under
denna tid. Roger hamnade sedan i FC Köln i tyska Bundesliga. Men
där fanns en spelare, tyske landslagsmannen Wolfgang Overath, landslagskompis
till Beckenbauer och han var inte någon beundrare av Rogers spelstil.
Overath såg till att Roger blev utfryst från FC Köln.
(inf.Google)
Därefter hamnade Roger i Olympique Marseille och nu blev hans lycka
gjord. Den franska fotbollen passade Roger betydligt bättre och han
blev och är en stor legend i Marseille. Laget hade en jugoslavisk
skyttekung, Skoblar som Roger gav sina smörpass till. Roger gjorde
inte så många landskamper för Sverige, men jag minns
hans debutmatch som var mot Danmark. Sverige vann med 4–1 och aldrig
någonsin var Putte Kock så lyrisk som den gången med
sina kommentarer, vad jag minns. Efter återkomsten till Sverige
spelade Roger en kort period i Helsingborg 1976. Därefter hamnade
han i Hvilan i Kristiansstad som efter sammanslagning nu heter Kristianstads
FF. Roger Magnusson är numera fritidspedagog till professionen i
samma stad, sade en Kristianstadssupporter till mig när de mötte
Karlskrona AIF i fjol. Även Hammarbys tränare Anders Linderoth
spelade i Marseille innan han återvände till Sverige och Mjällby
AIF 1981.
De senaste veckorna har man i massmedia kunnat följa Maradonas kamp
på liv och död. Hans öde är ju inte på något
sätt unikt, men inte mindre tragiskt för det. Innan Roger Magnusson
hamnade i Marseille fanns där en annan svensk spelare som gjorde
stor succé, nämligen Gunnar ”Säffle” Andersson
som blev fransk skyttekung 1952 och -53 med 35 fullträffar. Det mäktade
aldrig Frankrikes egen skyttekung Juste Fontaine med, 1958 års skyttekung
med 13 fullträffar i ett VM är fortfarande rekord i dessa sammanhang.
En höstdag 1969 hittades Gunnar ”Säffle” Andersson
död på en öde gata i Marseille. (inf.Yahoo) Han var född
1928 och kom till Marseille via Åmål – IFK Göteborg
– KB Köpenhamn efter invecklade turer med brott mot amatörreglerna
eftersom han hade tagit emot ekonomisk ersättning. I en stor fransk
tidning stod det efter hans död med stora rubriker, pardon Gunnar,
vilket jag tror betyder, förlåt Gunnar.
Ja, så är nu serieupptakten gjord, positivt är ju upphämtningen
mot Gullaboås, 1 poäng hittills är väl mindre bra.
Men tiden talar för BAIF denna gång och serien är lång
och är inte klar förrän sista matchen är spelad. Mycket
kan hända och nu närmast väntar Norra Tångs BK, 1:a
maj. En match i taget!
Marcel
Tillbaka