Brödratrion som sprack
Ivan Åkesson och Bengt Persson var två fotbollsspelare
som kom till BAIF från Jämjö. Bengt Persson hade en bror,
Karl–Erik Persson som också lämnade Jämjö.
Han hade fräckheten att välja Torshammar som hemmaarena. Det
är ju klart att man inte får glömma den tuffa konkurrens
det var om forwardsplatserna i Bergkvara på den tiden.
Bröderna som fanns vid sidan om planen
För att en idrottsförening skall kunna fungera är det minst
lika viktigt att det finns människor som ideellt är engagerade.
Under en följd av många år var bröderna Liljegren
viktiga kuggar utanför fotbollsplanen. Jag tänker då främst
på Gösta Liljegren en legendarisk idrottsledare inom BAIF och
även hans bror Arne Liljegren som fortfarande finns vid sidan om.
En i A-laget och en i bilagan
Bröderna Gratte spelade i BAIF i början på 60–talet.
Dan spelade vänsterytter i a-laget och broder Håkan i bilagan.
Vägmästare Axelssons son Holger blev målvakt vid 60–talets
mitt och broder Evert spelade i bilagan som försvarare.
Bröderna Schantz var bröder som på olika sätt medverkade
inom föreningen Ulf och Jan som var ledare 1973:års lag.
Busschauffören Bernhard Karlsson hade två pojkar som också
spelade, Anders och Bertil Karlsson. Bertils son Robert finns att skåda
på Hagaborg idag.
Trippelbröder samtidigt, det fanns faktiskt, men de hade Norrvallen
som hemmaarena. Bröderna Lars-Åke, Sven-Olof och Ronny Karlsson,
det var en trojka som gjorde BK till ett stabilt div. 4 lag under ett
antal år, naturligtvis inte ensamma. Men Gullabo SK, med sina bröder
Reinholdsson är nog oslagbart?
Några företéelser i tiden
Damfotboll som elitidrott var i början av 60–talet
ett okänt begrepp. Inom en snar framtid skulle Öxabäck
bli ett känt begrepp, liksom Pia Sundhage och Anette Börjesson.
Skulle man se damer spela kunde man gå till Hagaborg och titta på
när damerna spelade mot herrarna. Torsten Magnusson och Theodor Pettersson
turades om att vakta målet för Bergkvara. Noteras kan att de
satt på en sågbock i målet. Herrarna hjälptes med
att vara gentlemän mot damerna, för att de som regel skulle
vinna med något mål. Nån enstaka herre med tävlingsinstinkt
kunde dock lätt bli irriterad. Tänk om någon suffragett
bevakat denna tillställning.
Cykeltävlingen Postgirot hade en föregångare som hette
6–dagars. Vid något tillfälle skulle cyklisterna passera
genom Bergkvara. Längs hela vägen stod ett pärlband av
människor för att beskåda denna mycket ovanliga företeelse.
Som förtrupp för cyklisterna körde en karavan med bilar
som bl.a. delade ut flaggor. Det fanns en yngling som tog ovanligt många
flaggor, han var ovanligt fräck! Den ynglingen hette Johnny Franzén
och var en ”bökig” Bergkvara-pojk, som äldre tog
han sig namnet ”Tusses okände bror”, men han blev först
riktigt nöjd när han blev Marcel Proust, fransk författare
som bl.a. skrev ”På spaning efter den tid som flytt”.
Marcel Proust föddes 1871 och gick ur tiden 1922.
www.Mensa
var ett okänt begrepp på 60-talet, men inte idag. Det är
bara 2% av landets befolkning som uppfyller kriterierna för att uppnå
denna nivå. Här är det Bergkvaraungdomar som tränar
sig inför framtida uppgifter, att bli en ny Einstein, fa´n
vet om de inte lyckades, ungdomarna som tränar med figuranpassning
är Börje Karlsson, Jan Ekelund, Tusse och Thomas Axelsson.
En stor del av dagens ungdom som växer upp är ju väl insatta
i datavärldens förträffliga möjligheter, det verkar
ju så även i Bergkvara. Bland 60–talets ungdomar i byn
valde många lärarjobbet, speciellt kring Nygatankvarteren.
En bit från Nygatankvarteren växte Eva och Harald´s son
Tommy upp, han skall ju leda vattenfestivalen detta år ser jag,
Berghagen skall ju lägga av nu, Anders Lundin, Björn Skifs och
Lotta Engberg är ju presumtiva kandidater. Varför inte ”Ingabo”,
men tag då bort ”Stockholm i mitt hjärta” och ersätt
den då med Olle Söderströms BAIF-låt istället.
Ett populärt hantverksjobb var rörmokare och flera av dem kom
till Kalmar och drillades av yrkesläraren Börje Söderqvist
på yrkesskolan. Kanske var förebilden Erik Fernström när
han rockade loss med Twist´n patricia, rörmokare som han var.
Johan Karlberg var en mycket lovande fotbollsspelare som ung, han kom
in på Skara scenskola och därför blev det helt andra arenor
för hans del. Sjömansskolan i Kalmar var ett annat attraktivt
forum för Bergkvara-ungdomar efter centralskolan i Torsås.
Busschauffören Ernst Ströms son Håkan valde den vägen.
Som klasskamrat fick han busschauffören Karl Grauffmans son Åke,
Jan Mattsson mötte också upp för samma studier. Men en
sjöman längtar hem och det är länge sedan de gick
iland. På senare år har ju dokusåpor gjort entré
i våra vardagsrum, och författaren Daniel Defoe har gett förebild
för en sådan, där en Bergkvara-flicka deltagit framgångsrikt.
För att hålla ungdomen sysselsatt på 60–talet placerades
det ut några bordtennisbord vid idrottsparken i Bergkvara där
vi kunde spela oorganiserat, men det fungerade bra. Tänk om någon
sagt att Bergkvara en gång i framtiden skall komma att spela i elitserien
för damer i bordtennis!!!
Det
kom en för dåtiden mycket radikal lärare i gymnastik till
Centralskolan i Torsås, han hette Wolf Wallström. Han ordnade
organiserad handbollsträning i gymnastiksalen, för att vi senare
skulle kunna spela mot lag från och Karlskrona och Kalmar bl.a.
Det var en som hade en naturlig fallenhet för sporten och det var
Thomas Eliasson.
En av de stora kultlåtarna var Stone´s ”satisfaction”
och när min far hörde den sa han ”Det är på
jordens sista tid”. Det var långt ifrån Gnesta-Kalle
och Calle Jularbo, men än lever jorden. Nu är de 60 och fortfarande
lika populära, jag undrar vad min far tänker där uppe på
sitt moln denna vecka, när de gästar Sverige. Han ser en lastbilskaravan
av 34 lastbilar från kontinenten på väg mot Skandinavien
med Jagger, Wood, Watts och Rickards och Johannes Brost som kuttersmycke
med allehanda tekniska innovationer.
Kenta och Stoffe blev ett känt begrepp genom Stefan Jarl. Hans trilogi
om modsen och dåtidens ungdomsrevolt. 1:a filmen hette ”Dom
kallar oss mods” och skulle följas av ytterligare 2, 73 och
93. Kenta kom 6:a i schlager-SM 1980 med ”Utan att fråga”.
Men innan han lämnade jordelivet fick han 1998 känna sig ”Just
idag är jag stark”. (inf.Aftonbladets 1900–talskrönika)
Det heter att ingenting är nytt under solen, därför slänger
jag pennan vid pankbron ikväll, för att inte bli alltför
tjatig. Ungefär som man sitter och metar och får upp liknande
fiskar hela tiden, men det är klart att skulle en guldfisk nappa
då kan ju ändra sig. En sådan guldfisk, skulle kunna
vara, fred på jorden, mat till människor eller så där
lagom egoistiskt div. 4 sydöstra.
Epilog
Den gången sommaren 64 när jag arbetade hos Sandqvist´s
eftert var det min uppgift att forsla brödet till busshållplatsen
för destination Kalmar och 
Karlskrona.
En dag satt jag brödet på fel sida. En handlare söder
om Bergkvara ringde till Arklind och sa att inget bröd anlänt
till honom. En något arg Arklind frågade om jag satt brödet
på rätt sida. Vid kontroll uppdagades mitt misstag och jag
fick ta cykeln med fullastad kärra med bröd och cykla till affären
i Högaholm! Det händer att jag är där någon
gång ibland och hälsar på, det beror på att det
är min bror Tusse som bor där numera. Hans stora idol är
Benno Magnusson och aldrig har han varit så glad som 1983, då
han fick ge sin idol en flaska whisky som present!!!
M v h Marcel Proust
Klicka på bilderna för att se dem i
större format.