070706 – Min mest spännande match i Baif. Del 3 av 4
Min mest spännande match var mot Torsås. De hade lett serien hela tiden. Vi var två poäng och hade en mycket sämre målkvot. Näst sista söndagen åkte Torsås till Borgholm och fick bara 1-1 (det var bara 15 sekunder kvar av matchen när Torsås fick sitt baklängesmål).
Baif spelade samma söndag borta och vi vann. När vi kom hem och fick höra att Torsås bara fick oavgjort så bröt stora glädjescener ut. Nu var det bara en poäng som skiljde och vi skulle möta Torsås nästa söndag. Vi måste vinna den matchen för att vinna serien, oavgjort räckte ju inte. Söndagen kom och spänningen var stor. I hela samhället hade det bara pratats fotboll. Fotbollssektionen hade samlat laget på Café Ängen på förmiddagen klockan 10 eller 11, jag minns inte riktigt. Vi drack kaffe och hade roligt, minst pratades det fotboll. Jag vill lova att det var ett samlat gäng som tågade till fotbollsplanen efteråt.
Torsås ställde upp med ett kanonlag, deras kedja bestod av bröderna Lindahl på högersidan. Löparnisse spelade center och på vänster sida spelade Birger Nilsson och Pelle Larsson. Deras försvar var också mycket bra.
Vi ställde upp med följande lag: Gustav Stenberg, Ivar Lundström, Torsten Åkerlind och jag själv. Jag kommer inte ihåg så noga om de övriga två försvararna var Gösta Liljegren och Olle Johansson. Kedjan bestod av Malte Stenberg, min bror Olle, Stig Jonasson, Elis Sten samt min bror Gunnar.
Det blev en match som man aldrig glömmer. Det var 1 500 i publiken, säkert nytt publikrekord. Torsås tog ledningen med 1-0 innan vi mot slutet av första halvlek kunde utjämna till 1-1. Målet kom till på hörna och gjordes av Olle.
Den andra halvleken blev den första lik. Efter en stund ökade Torsås på till 2-1 genom en av bröderna Lindahl, men vi gav oss inte. Så gjorde Malte S bort flera stycken av Torsås spelare varefter han sköt bollen i mål, 2-2. Det var cirka tio minuter kvar att spela när Stig J fick iväg ett hårt skott strax under ribban som målvakten inte kunde hålla. Bollen studsade tillbaka ut på planen en 5-6 meter. Där mötte brorsan Gunnar bollen på volley, den kanonen gick rätt upp i nättaket, 3-2 till oss.
Torsås hade en målchans i slutet av matchen, men jag lyckades få undan bollen framför fötterna på Löparnisse. Vilket jubel det blev när matchen var slut, vi hade vunnit serien!
|